Vad är egentligen lycka och hur uppnår vi lycka i våra liv idag? Har vi samma kriterier idag som för 100 eller 50 år sedan när det gäller detta? Är lycka något som är relativt och som varierar från person till person, barn till vuxen, land till land, religion till religion? Troligtvis är det faktiskt så. Att vara lycklig kan man säga är en del av den behovstrappa som presenterades år 1943 av den amerikanske psykologen Abraham Maslow. Denna modell är en slags beskrivning av de behov som en människa har, och över vilka behov som prioriteras först. Något som denna modell visar ganska tydligt är att när ett behov är uppfyllt så vill vi gärna snabbt gå vidare till nästa behov. Meningen med detta är att visa på vilka behov som först måste uppfyllas innan man kan gå vidare och sträva efter nya mål.

Det första behovet i denna trappa är de fysiologiska behoven, det vill säga att kroppen fungerar som den ska, att du är frisk och välmående. Att du får mat och sömn är en viktig del av detta. Sedan kommer tryggheten som innefattar att du har ett hem, en tillhörighet och att inte behöva vara rädd eller hotad av någon yttre fara. När du väl har hittat tryggheten så behöver du även kärlek i form av kärlek från familj, vänner eller en partner. Dessa tre första steg i behovstrappan är de som man kallar för bristbehov. När vi uppnått dessa så skapas en grund för att bli motiverad att gå vidare i livet och uppnå andra mål. De två sista behoven handlar om själva individen. Att få respekt från andra, ha självrespekt samt att kunna ha möjligheten att utveckla sina kunskaper fritt, och att få utvecklas till sin fulla potential som människa.

När blir man lycklig?

Men när uppnår vi egentligen riktig lycka som människor? Räcker det med att dessa behov i behovstrappan är uppfyllda eller krävs det något mer? Det som händer i oss människor när vi känner lycka är att endorfiner släpps lös i kroppen. Ett klassiskt exempel på detta är när man blir kär i en annan person och jämt och ständigt går runt och känner sig lycklig. Om det inte handlar om obesvarad kärlek det vill säga, för då kan det gå åt andra hållet och man kan känna sig oerhört olycklig och uppgiven. Lycka är alltså inte något som är speciellt beständigt eller långvarigt, och om vi aldrig är olyckliga så kan vi ju heller inte känna riktig lycka när den väl ska infinna sig i våra liv. Livet behöver en balans av problem och oroskänslor som sedan avlöses av lyckokänslor när harmoni infinner sig.

Lycka förr i tiden

Med all största sannolikhet så såg behoven för att uppnå lycka annorlunda ut för bara 50 eller 100 år sedan. Detta beror troligen på att vårt samhälle idag har utvecklats så pass mycket och faktiskt gått ifrån det mer naturliga sättet att leva allt mer och mer. De flesta människor lever inte idag av sitt eget jordbruk till exempel. För 50 eller 100 år sedan kanske det betydde lycka att få en riktigt bra skörd, bra väder, eller att ligga på en äng med ett grässtrå i mungipan en varm sommardag. Ja, det var helt enkelt lite enklare former av lycka. Det fanns inte överflöd av allt i samhället och du kunde inte köpa vad du ville i en butik, och du kunde definitivt inte flyga vart du ville i världen över en helg. Lycka fann man då istället i enkla saker som förgyllde vardagen.

Lycka idag

Allt fler människor i dagens samhälle mår psykiskt dåligt och medicineras på grund av detta. Vi förväntas vara ständigt lyckliga och få alla våra behov uppfyllda när vi önskar. Lycka i dagens samhälle förknippas oftast med en god ekonomi, och om du har pengar så öppnas möjligheter upp som du oftast inte har annars. Men alla som någon gång har haft en allvarlig sjukdom eller något som har påverkat deras livskvalitet på ett negativt sätt, inser vikten av att få vara frisk och att de människor runt omkring dig är friska och mår bra. Något som också påverkar människors välmående är sociala medier, och det är inget som fanns förr i tiden, utan är ett nytt fenomen som de senaste åren tagit världen med storm. Via sociala medier kan du få inspiration men också en felaktig bild av ideal som finns i samhället.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *